När människor kommunicerar med varandra så sker energiutbyte. Somligt är vi medvetna om och annat är vi omedvetna om. Våra värderingar kan skymma sikten för oss.
Det finns alltid sådant som vi inte vet, oavsett om vi tror att vi vet. Saker och ting är inte alltid vad de ser ut att vara.
Din upplevelse är din vägledning. Inte det som kan mätas och vägas. Ingenting går att mäta och väga om man inte kan uppleva resultatet.
Åsikter och värderingar är vår resa mot insikter. När man når en insikt, så släpper man en värdering. På så sätt byter vi ut den ena åsikten efter den andra mot insikter.
Lägger vi egna värderingar i det sagda och tolkar in något annat än vad någon faktiskt sagt?
Försöker vi smyga in egna värderingar i det vi själva säger genom att tala i gåtor och skuldbelägga andra genom en dold agenda? Det som saknas brukar understrykas att man har som avsikt. Den som har något att dölja lyfter gärna fram sin ärlighet. Den som är otålig lyfter ofta fram sitt tålamod.
Det är en konstart att inte låta sig påverkas av värderingar man inte trivs med.
Upplevelsen är alltid den bästa hjälpredan för ökad förståelse. Det är bättre att inget säga än att spela med i ett spel där man förväntas försvara sig. Det är inte de andra som har något att lära sig, det är alltid man själv. Så fort man påstår nåt annat, så ser man inte att det är i andra som vi ser oss själva. Då en liknande situation upprepas om och om igen, så förändras vår upplevelse av händelsen innan själva typen av händelse förändras. Karma är inte det som sker, karma är hur vi upplever det som sker. Nya insikter föds och vi växer utan att vi först märker det. För vi är så vana vid att man kan bara tro på det som går att mäta och väga, det som går att "bevisa". Men kan man inte uppleva något, så kan man inte bevisa något och upplever gör vi ju hela tiden.
När människor kommunicerar med varandra så sker energiutbyte och man är varken otrevlig eller skyldig någon annan något om man väljer att inte delta i en kommunikation som dränerar på energi.
Det är en konstart att kommunicera. Vi övar och lär oss av våra misstag och allt är som det ska vara. Vi kommer att bygga en vacker konst av vår kommunikation, till glädje för var och en.
Om vi drabbas av skuldkänslor över vårt eget agerande, vår tanklöshet eller kanske bara vår tankspriddhet. Den bästa medicinen är då att rikta tankarna mot en påminnelse om det man i sitt hjärta har för avsikt och längtan som överskuggar allt annat man tillfälligt kan längta efter. Lyssnar man på sin starkaste längtan och sätter ord på den, så skingras oroskänslor som sandkorn för vinden. För det spelar ingen roll vad folk tycker, det som spelar roll är vad de känner.